mywierdthoughts

Jo, men de känns som att de faktiskt är min tur att få ha lite tur nu! Visst, jag är på botten av botten, för jag är deprimerad, har panikångest, är sjukskriven och har hoppat av skolan. Jag har sagt upp min lägenhet och måste flytta hem till mina föräldrar (vilket känns som ett oerhört bakslag alltihopa) MEN, jag fick beviljat bidrag från soc (så jag slipper råna en bank/ta livet av mig), jag har en visning på lägenheten på tisdag (så förhoppningsvis kan jag få slippa en hyra), OCH jag ska till Gbg med världens mest underbara Cornelia i helgen :)

 

Så ja, mitt liv är ett jävla helvete men för första gången på otroligt länge kan jag faktiskt se något ljust i tillvaron! Och ni kan inte ana hur jävla underbart det är att få känna så!

 

När jag skrev ett sms till Johan igår så fick jag svaret "du är tillbaka!" Jag antar att de inte säger er någonting direkt, men, för mig är de ett tecken på att jag varit jävligt nere på senaste tiden... Och jag hatar de faktum att folk märker hur jag mår... Men samtidigt är jag så sjukt tacksam för att jag har folk i min närhet som faktiskt bryr sig om mig så mycket att dom ser hur jag mår, även när de är riktigt illa... Iofs, så har jag inga hemligheter för Johan, han vet allting om allting som har med mitt liv att göra.. Han vet när de är dåligt och han vet när de är bra.. Men just den kommentaren fick mig att känna att jag nog varit mer under ytan än vad jag själv visste...

 

Men, idag mår jag bra! Och de känns rätt så väldigt bra att kunna svara ärligt på den frågan.. För allt för ofta måste man ljuga lite för verkligheten och mänskligheten, jag antar att jag inte är enda människan i världen som måste göra de ibland... Men idag är de bra, på riktigt! Och den känslan ska jag hålla fast vid så länge jag kan!

 

Pusshej!